På många sätt ser våldet till och med likadant ut, men det finns olikheter som att man slår där det gör ont. Exempel: Om en kvinna är rullstolsburen så kanske slagen riktas mot benen där det redan förväntas göra ”ont.” Det finns tre faktorer som särskilt kännetecknar våldet mot kvinnor med funktionsnedsättning.
De är: Osynlighet, sårbarhet och beroende. Osynlighet för att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är något som samhället inte riktigt har velat ta till sig och kännas vid. Vi menar att frågan om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning inte kommer att vara löst förrän man från politiskt håll faktiskt förstår att vi är människor.

En kvinna med funktionsnedsättning kan ha svårare att berätta om sin våldsutsatthet då hon tillexempel kan vara beroende av den som utför våldet. Om hon inte kan kommunicera via tal och dessutom kanske hon saknar tecken och symboler för att berätta om våldet då riskerar våldet att bli osynligt. En kvinna som är utsatt för våld måste kanske fly från våldet. Om hon är beroende av att resa med färdtjänst när hon ska fly och färdtjänstväxeln har stängt för dagen så kan det faktiskt innebära att man måste stanna kvar hos förövaren.

Därför påstår vi att det i Sverige finns kvinnor som har husarrest och som samtidigt utsätts för våld. Vi har ett moraliskt ansvar och vi måste göra mer. Frågan om våld mot kvinnor måste hela tiden hållas vid liv och diskuteras flitigt.

”Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt” har i uppdrag att öka kunskapen om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och att verka för att kvinnorna ska få det stöd de behöver och har rätt till.

Ibland påstås att bristen på kunskap är orsak till att det ser ut som det gör.
Kunskapen finns, men det är den sammanställda kunskapen som saknas. Det är rent av fegt, påstår vi, att skylla på och gömma sig bakom okunskap. Vi behöver samarbeta mer på alla fronter, sammanställa statistik från olika samhällsinstanser och få en bättre gemensam bild, men framför allt sätta ner foten och bli tydligare i vårt budskap om att våld i alla dess former är fel.

Om en taxichaufför kränker, kommer med sexuella anspelningar eller på annat sätt förgriper sig på en kund ska taxilegitimationen kunna dras in. Det handlar om att främst unga kvinnor som är beroende av taxi/färdtjänst ibland upplever att chauffören tafsar, kommer med sexuella anspelningar eller på annat sätt kränker dem. Resultatet blir att en kvinna stannar hemma, för att hon inte vill utsätta sig för dessa kränkningar.  När kvinnojourerna är otillgängliga ska Socialkontoren kunna ta emot utsatta kvinnor utan krav på registrering. 
Första steget för att komma ur sin våldssituation är att berätta om den för någon.

För kvinnor som inte kommunicerar med vanligt tal var det här ett omöjligt steg att ta tills nu. ”Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt” har inom ramen för sitt projekt tagit fram nya Pictogrambilder för ord som till exempel kvinnobröst och tafsa och det kan sägas ändå är ett tecken i tiden.

Andra saker pågår också. Bland annat jobbar Socialstyrelsen med att fram ett studiematerial om mäns våld mot kvinnor. Materialet riktar sig till personal som kommer i kontakt med kvinnor med funktionsnedsättning.
Det är bra.

Det måste finnas stödinsatser att erbjuda för att orka se kvinnans våldsutsatta situation.

I dag är det internationella kvinnodagen. Frågan om våld mot kvinnor är aktuell inte bara i dag utan alla dagar, den måste synliggöras, vilket vi hoppas att vi gör nu.

Sari Nykvist
Stil

Emma Johansson
Ordförande Stil

Ingrid Burman
Ordförande Handikappförbunden

Helena Svensson
Språkrör Förbundet Unga rörelsehindrade

Karin Hjalmarson
Ordförande Forum kvinnor och Funktionshinder

Kerstin Kristensen
Projektledare Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt