Allt oftare kan vi i media ta del av misstänkta personers psykiska hälsostatus. Ett av de mest uppseendeväckande exemplen var när Aftonbladet i höstas skrev att det främsta beviset mot den mordmisstänkte 38-åringen i Malmö, var att han har Aspergers syndrom. Samma tidning gjord nyligen en sammanställning över mord som begås av tonåringar där kombinationen ADHD och alkohol beskrivs som det gemensamma draget.

I en studie som Örebro universitet gjorde i samband med mordet på Anna Lindh konstaterades att medier ofta såg människors psykiska sjukdom som orsak till våldsdåd. Detta trots att vetenskapliga studier inte kunnat påvisa något sådant samband. Media sprider således en falsk bild att psykisk sjukdom är lika med farlighet.

Efter detta har den psykiska ohälsan i samhället börjat speglas på ett bättre sätt. Media har gjort de berörda mer synliga och sakkunniga får oftare uttala sig. Det bidrar till att samhället är på väg att bli mer tillåtande, vilket vi märkt i genomförandet av regeringsuppdraget att förbättra allmänhetens attityder mot personer med psykisk ohälsa.

Media har ett stort ansvar för att stödja och inte stjälpa en sådan utveckling.

Sverige har anslutit sig till, och är bunden av, en FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Genom artikel 8 har vi åtagit oss att bekämpa fördomar mot personer med funktionsnedsättning. Vi uppmanar Sveriges medier att framställa personer på ett sätt som står i linje med konventionens syfte.

En bra start vore att se över de pressetiska reglerna. Enligt paragraf 10 i dessa ska inte etniskt ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning framhävas om det saknar betydelse. Är det inte dags att lägga till fysisk och psykisk funktionsnedsättning? Vad säger Pressens samarbetsnämnd?

Anki Sandberg
Samordnare psykiatrinätverket NSPH

Carl Älfvåg
GD Handisam

Ingrid Burman
Ordförande HSO