Handikappförbunden vill ha mer forskning om funktionshinder. Det är viktigt att relationen mellan individ och samhälle beskrivs och utforskas. Den samhällsorienterade forskningen om funktionshinder får inte falla bort. Uppsala universitet har i tjugo års tid haft en professur med denna inriktning. Efter Mårten Söders pensionering är det nu viktigt att universitet tillsätter en ny professor.

Forskningspolitisk plattform, pdf

1. Den nationella handlingsplanen (1999/2000:79)

Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, som gäller åren 2000 till 2010, betonar vikten av utökad samhällsinriktad forskning om funktionshinder, liksom även Bemötandeutredningen gjorde. Av detta har det inte blivit några stora resultat.
Från handlingsplanen:
Kapitel 8.8 s97
Regeringens bedömning: Den socialvetenskapligt inriktade handikappforskningen bör tillföras ytterligare resurser.
Utredningens förslag och överväganden: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Samtliga instanser som yttrat sig över förslaget, däribland Socialvetenskapliga forskningsrådet, tillstyrker.

2. Forskningspropositionen Prop. 2004/05:80 heter Forskning för ett bättre liv

 
I det sista kapitlet Forskning till stöd för andra politikområden och underrubriken Forskning om hälsa, välfärd, sociala frågor mm står (s201f):
Forskning om funktionshinder och handikapp
Målet för regeringens handikappolitik är att personer med
funktionshinder skall kunna delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Politiken utgår från ett medborgarperspektiv med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och fastslogs i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Handikapperspektivet skall genomsyra alla delar av regeringens politik och därmed alla samhällsområden.

För att få lärdom om i vilken utsträckning den nya handikappolitiken realiseras ute i samhällslivet behövs kunskap inom alla samhällsområden om diskriminering, tillgänglighet, bemötande och möjligheten till självbestämmande. En särskilt utsatt grupp som det behövs mer kunskap om är de psykiskt funktionshindrade.

3. Betänkande om ny forskningsfinansiering SOU 2008:30

År 2001 sjösattes en organisation där Vetenskapsrådet finansierar grundforskning och FAS, Formas och Vinnova olika forskningssektorer. Betänkandet SOU 2008:30 föreslår istället en samlad organisation för forskningsfinansiering.
Utredningen föreslår inrättandet av en ny och samordnad
forskningsfinansierande myndighet, Organisatoriskt förselår utredningen att fyra råd inrättas, med inriktning mot natur, teknik och innovation, medicin och hälsa, klimat, miljö och areella näringar samt samhälle och kultur.

Utredningen föreslår ett samlat råd för hälsa med en bredare
inriktning än medicinsk forskning. Det finns ett behov av ett råd som kan ta ansvar för hela hälsoområdet, från grundforskning inom det som brukar kallas den moderna biologin och biomedicinen till anknytning mellan forskning och klinisk verksamhet eller till innovationer och nya behandlingsmetoder.
Rådet bör även hantera frågeställningar rörande global
hälsa, klinisk prövning och mycket av den behovsmotiverade
vårdforskningen.

4. Forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation 2008/09:50

Regeringens forskningsproposition från 2008 betonar samverkan med näringslivet och satsning på strategiska områden, främst där Sverige redan ligger långt framme. Det gäller att bli en konkurrenskraftig forskningsnation och hitta de områden där samhället har mest nytta av forskningen. Mycket diskussion har rått om de riktade satsningar som propositionen pekar ut samtidigt som forskningen ska bli mer självständig. Nyttan för samhället ska stiga, men styrelser och forskningsråd blir mer och mer forskarstyrda. De strategiska satsningarna på ca två miljarder finns inom medicin, klimat och teknik. Humaniora och samhällsvetenskap får bara några miljoner extra.

På sidan 253 står följande att läsa inne i ett stycke (efter att äldreforskningen fått 30 miljoner):

En angelägen forskningsinriktning är den tvärvetenskapliga funktionshinderforskningen som på engelska benämns ”Disability studies”, och som är fortfarande är förhållandevis ny i Sverige. I ”Kunskapsstrategi för funktionshinderperspektivet” (S 2008/5345/SK) lyfter Myndigheten för Handikappolitisk samordning, Handisam, fram vikten av att stimulera utvecklingen av denna forskning vilken tar sin utgångspunkt i funktionshindrande mekanismer i samhället i syfte att fördjupa kunskapen kring vad som förhindrar delaktighet och skapar utanförskap för personer med funktionsnedsättning. Handisam
understryker att sådan forskning är en förutsättning för effektiva åtgärder på området och ett viktigt komplement till den handikappforskning som pågår i dag och som tar sin utgångspunkt i individen och dennes funktionsnedsättning.

Disability studies får ingenting, även om det är mycket glädjande att detta perspektv nämns.

5. Propositionen En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen.  I propositionen lämnar regeringen förslag och gör bedömningar som innebär omfattande avregleringar av den interna organisationen och läraranställningar. Det s.k. EA-regelverket, som gäller för myndigheters ekonomiadministration, bör ses över för att bättre anpassas till lärosätenas förutsättningar.

Länk till den nya propositionen