Funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar leder ofta till problem med munhälsan. Dessa besvär ska inte föra med sig merkostnader för individen. Handikappförbunden tycker därför att skydd mot höga kostnader för tandvård ska ersättas genom ett generellt system utan särlösningar. Orsaken till problem med tänder och munhåla kan vara en sjukdom i sig, men det kan också bero på att läkemedel som behövs för behandling av en annan sjukdom skapar problem. Personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom kan efter bedömning få del av landstingens särskilda tandvårdsstöd. Det betyder att om man har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg eller har vissa sjukdomar kan man få tandvård för samma kostnad som för övrig sjukvård.

Det särskilda tandvårdsstödet avgränsas till vissa grupper av patienter. Utöver de grupperna har landstingen ett visst tolkningsutrymme för att bedöma om problemen kan omfattas av tandvårdsstödet. I flera av fallen läggs bevisbördan på patienten att visa kopplingen mellan grundsjukdomen och tandbesvären. Systemet ger olika rätt till vård och innebär en rättsosäkerhet eftersom att landstingsbeslut inte går att överklaga.

Tandvårdsbehov som är orsakade av kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska inte medföra merkostnader. Särlösningarna som det rådande systemet har fört med sig leder till problem som inte är acceptabla. Möjligheten till vård avgörs allt för mycket beroende på var man bor. Ingen annan sjukvård ställer kravet på patienten att bevisa sina besvär på det sätt det särskilda tandvårdsstödet gör. Därför vill Handikappförbunden ha ett generellt system för skydd mot höga kostnader även i tandvården.